![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4839.vin_degustation.jpg\")
<\/p>\nN\u00e4r man g\u00f6r en komplett provsmakning av ett vin, inneb\u00e4r det inte bara att man smakar p\u00e5 vinet,\u00a0utan att man ocks\u00e5 unders\u00f6ker alla best\u00e5ndsdelar f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa sig ett helhetsintryck. Det kan k\u00e4nnas lite v\u00e4l vetenskapligt att g\u00e5 tillv\u00e4ga p\u00e5 det viset med tanke p\u00e5 att vin framf\u00f6r allt \u00e4r en trivseldryck som ska avnjutas utan formaliteter.<\/p>\n
Det kan dock vara intressant att l\u00e4ra sig hur det formellt fungerar n\u00e4r de professionella vinprovarna utv\u00e4rderar ett vin. Man kan d\u00e5 l\u00e4ra sig grundbegreppen f\u00f6r hur det g\u00e5r till och n\u00e4r metoden v\u00e4l sitter i ryggm\u00e4rgen kan man sedan spontant anv\u00e4nda sig av den f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00f6rs\u00e4kra sig om att vinprovningen blir lyckad.<\/p>\n
Till att b\u00f6rja med ska ett vin som sagt inte bara drickas. Man anv\u00e4nder sig av 3 av v\u00e5ra 5 sinnen i 3 olika etapper n\u00e4r man provsmakar ett vin; f\u00f6rst synen, sen lukten och det \u00e4r sedan sist som man smakar p\u00e5 vinet. Det kr\u00e4vs lite koncentration i b\u00f6rjan, men det \u00e4r det v\u00e4l v\u00e4rt. I vilket fall som helst s\u00e5 ska provsmakningen vara en trivsam lek som man helst ska utf\u00f6ra tillsammans med goda v\u00e4nner.<\/p>\n
Omgivningen : F\u00f6r att b\u00e4st genomf\u00f6ra en provsmakning b\u00f6r man befinna sig i ett upplyst rum med ett naturligt ljus som inte f\u00f6rst\u00e4ller de naturliga f\u00e4rgerna. Det f\u00e5r inte finnas n\u00e5gra starka lukter som parfym, r\u00f6k (tobak eller \u00f6ppen spis), k\u00f6ksdofter eller blommor i rummet. Rumstemperaturen b\u00f6r inte \u00f6verstiga 18-20\u00b0C.<\/p>\n
Om man bara ska provsmaka vin utan n\u00e5gon m\u00e5ltid kan det vara bra att f\u00f6rbereda n\u00e5gra br\u00f6d- eller ostbitar som anv\u00e4nds f\u00f6r att “neutralisera” smakl\u00f6karna innan ett nytt vin ska provas. B\u00e4st \u00e4r att anv\u00e4nda sig av en neutral br\u00f6dsort utan socker, italienska gressini g\u00e5r ocks\u00e5 bra.<\/p>\n
<\/p>\n
Om man d\u00e4remot ska dricka vinet till bords, runt en m\u00e5ltid, kommer vinet s\u00e4kerligen framst\u00e5 p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n om det dricks utan mat. Det \u00e4r dock minst lika intressant och sp\u00e4nnande eftersom vin framf\u00f6r allt \u00e4r en m\u00e5ltidsdryck.<\/p>\n
Glaset : glaset kan man s\u00e4ga \u00e4r f\u00f6r provsmakaren vad ett verktyg \u00e4r f\u00f6r fackmannen. Det b\u00f6r allts\u00e5 vara s\u00e5 v\u00e4lanpassat som m\u00f6jligt (se avsnittet om glas). Ett vin uttrycker sig inte alls lika bra, ibland inte alls, om det dricks i ett vanligt dricksglas.<\/p>\n
Glaset b\u00f6r vara genomskinligt f\u00f6r att man ska kunna se f\u00e4rgen och helst ska glaset var tunnt. Formen p\u00e5 glaset beskrivs utf\u00f6rligt i avsnittet f\u00f6r glas. Om man bara g\u00f6r en provsmakning utan m\u00e5ltid, finns det speciella provsmakningsglas som har en s.k. tulpanform och \u00e4r l\u00e4tt slutna i toppen. De passar bra till provsmakning av b\u00e5de vitt och r\u00f6tt vin.<\/p>\n
Glasets form ska inte tas med l\u00e4tthet. Sanningen \u00e4r faktiskt den att glasets inverkan p\u00e5 b\u00e5de smaken och doften \u00e4r s\u00e5 stor att norm- och standardiseringsorganisationen ISO, efter forskning, har tagit fram ett sorts \u201didealglas\u201d som anses vara det mest l\u00e4mpliga f\u00f6r provsmakning. Detta glas har blivit kallat INAO.<\/p>\n
De olika etapperna f\u00f6r provsmakning : Provsmakningen genomf\u00f6rs som tidigare n\u00e4mnts med hj\u00e4lp av 3 av v\u00e5ra 5 sinnen; synen, lukten och smaken. P\u00e5 s\u00e4tt och vis kan man faktiskt l\u00e4gga till k\u00e4nseln eftersom k\u00e4nslan i munnen, vinets temperatur, konsistensen och eventuellt ocks\u00e5 kolsyran spelar en viktig roll.<\/p>\n
1. Synen :<\/strong><\/p>\n Man betraktar f\u00f6rst vinet och ser hur dess f\u00e4rg har p\u00e5verkats av druvsorten som anv\u00e4nts och av tillverkningsmetoden som till\u00e4mpats. Man kan p\u00e5 det viset f\u00e5 massor med information :<\/p>\n -Klarheten i f\u00e4rgen : idag \u00e4r alla viner klara. Man kan dock ibland finna sm\u00e5 kristaller av ouppl\u00f6sliga bitartrater i vissa viner. S\u00e5 \u00e4r fallet f\u00f6r t.ex. vin som utsatts f\u00f6r k\u00f6ld. Vinets kvalitet p\u00e5verkas som tur \u00e4r inte av detta. Man best\u00e4mmer klarheten p\u00e5 vinet (r\u00f6tt vin) genom att luta glaset framf\u00f6r en vit v\u00e4gg, en vit duk eller ett vitt papper.<\/p>\n -Nyansen p\u00e5 f\u00e4rgen : framst\u00e4llningsmetoden p\u00e5verkar ibland f\u00e4rgen. De vita viner som lagrats p\u00e5 ekfat har ofta en m\u00f6rkare f\u00e4rg \u00e4n andra vitviner som inte lagrats p\u00e5 ekfat. \u00c5ldern p\u00e5 vinet och lagringsf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5verkar ocks\u00e5 f\u00e4rgen. Vita viner blir med \u00e5ldern f\u00f6rst m\u00f6rkare, sedan guldf\u00e4rgade och till sist kopparf\u00e4rgade. Om denna mognadsprocess \u00e4r helt normalt f\u00f6r s\u00f6ta dessertviner, s\u00e5 b\u00f6r man passa upp n\u00e4r f\u00e4rgen utvecklats p\u00e5 liknande s\u00e4tt f\u00f6r torra vitviner.<\/p>\n Om s\u00e5 \u00e4r fallet betyder det i regel att vinet redan \u00e4r f\u00f6r gammalt och \u00e4r odrickbart. Unga vita viner ska vara blekt gula, ibland med n\u00e4stan l\u00e4tt gr\u00f6na nyanser. R\u00f6dviner \u00e5 andra sidan, har violetta nyanser n\u00e4r de \u00e4r unga. Om vinet \u00e4r l\u00e4tt orange- eller terracottaf\u00e4rgat har vinet lagrats och \u00e4r moget. Har man flera likadana flaskor av samma \u00e5rg\u00e5ng i lager s\u00e5 b\u00f6r man d\u00e4rf\u00f6r dricka dem relativt fort.<\/p>\n -Styrkan i f\u00e4rgen : man ska inte blanda ihop nyansen(f\u00e4rgtonen) med intensiteten i f\u00e4rgen. Ett vin med ljus f\u00e4rg ser ibland utsp\u00e4tt ut. Men styrkan i f\u00e4rgen beror ofta p\u00e5 druvsorten som anv\u00e4nts. Bland de r\u00f6da vinerna ger viner gjorda p\u00e5 Syrah och Cabernet Sauvignon en djupare f\u00e4rg \u00e4n t.ex. ett vin gjort p\u00e5 Pinot noir eller Gamay som \u00e4r tunnare i f\u00e4rgen. \u00c4ven framst\u00e4llningsmetoden spelar roll. Ju l\u00e4ngre vinodlaren l\u00e5tit skalet p\u00e5 vindruvorna ligga kvar med druvsaften, desto m\u00f6rkare blir vinet.<\/p>\n -\u201dBenen\u201d p\u00e5 vinet : det \u00e4r vad som kallas \u201djambes\u201d p\u00e5 franska och syftar p\u00e5 den v\u00e4tskekant som syns p\u00e5 glasv\u00e4ggen n\u00e4r man snurrar glaset i handen. Om \u201dbenen\u201d p\u00e5 glasv\u00e4ggarna \u00e4r tjocka och v\u00e4l markerade betyder det att vinet har en h\u00f6g sockerhalt som h\u00f6jer viskositeten i vinet. Dessa viner betraktas d\u00e4rf\u00f6r som \u201dfeta\u201d (gras) eller p\u00e5 b\u00e4ttre svenska, \u201drunda i smaken\u201d.<\/p>\n Nedan finner du en sammanst\u00e4llning f\u00f6r en synlig utv\u00e4rdering av vinet :<\/p>\n <\/p>\n 2. Aromen – doften :<\/strong><\/p>\n Den andra delen av provsmakningen \u00e4r doften, \u201dle nez\u201d<\/strong> (n\u00e4san p\u00e5 franska). Vinet avs\u00f6ndrar en m\u00e4ngd olika aromer som hela tiden \u00e4r i r\u00f6relse och g\u00f6r sig mer eller mindre m\u00e4rkbara beroende p\u00e5 vinets temperatur och beroende p\u00e5 luftningen. Man b\u00f6rjar med att unders\u00f6ka doften utan att r\u00f6ra glaset. Man g\u00f6r sedan en l\u00e4tt r\u00f6relse p\u00e5 glaset f\u00f6r att s\u00e4tta vinet i r\u00f6relse.<\/p>\n Luft tillf\u00f6rs d\u00e5 och nya aromer uts\u00f6ndras. Aromerna uts\u00f6ndras p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 vinets temperatur. Det \u00e4r delvis d\u00e4rf\u00f6r som r\u00e4tt temperatur \u00e4r s\u00e5 viktig n\u00e4r man serverar ett vin. Om vinet serveras f\u00f6r kallt avs\u00f6dras inga aromer och vinet blir \u201dstumt\u201d och \u201dplatt\u201d.<\/p>\n Om det serveras f\u00f6r varmt uts\u00f6ndras aromerna f\u00f6r snabbt, vinet oxiderar f\u00f6r fort och vad som blir kvar \u00e4r en dryck med en tung smak av alkohol. Det finns en hel uppsj\u00f6 av ord man anv\u00e4nder f\u00f6r att beskriva doften p\u00e5 ett vin. Oftast h\u00e4nvisar dessa ord till l\u00e4ttigenk\u00e4nneliga dofter fr\u00e5n naturen .<\/p>\n – Blommiga dofter <\/p>\n <\/p>\n Nedan finner du beskrivet hur de olika dofterna \u00e4r sammanfattade :<\/p>\n <\/p>\n 3. Smaken :<\/strong><\/p>\n Detta \u00e4r den sista men inte minst viktiga delen i provsmakningen. Man intar lite vin i munnen. Man ser sedan till att vinet sprider sig i munnen genom att andas in lite luft, man kan ocks\u00e5 \u201dtugga\u201d vinet. Vinet v\u00e4rms upp i munnen och sprider nya aromer p\u00e5 tungan, men ocks\u00e5 fr\u00e5n munh\u00e5lan och svalget.<\/p>\n Tungan kan bara registrera de 4 grundsmakerna som \u00e4r beskt, surt, s\u00f6tt och salt. Man ska d\u00e4rf\u00f6r inte prova vin n\u00e4r man \u00e4r f\u00f6rkyld eftersom munh\u00e5lan och svalget d\u00e5 \u00e4r tillt\u00e4ppta. F\u00f6rutom de 4 grundsmakerna \u00e4r munnen k\u00e4nslig f\u00f6r vinets temperatur, viskositeten, eventuell f\u00f6rekomst av kolsyra och str\u00e4vhet. Det \u00e4r genom smaken som man k\u00e4nner vinets balans, harmoni och elegans, men det \u00e4r ocks\u00e5 genom smaken som man k\u00e4nner om vinet \u00e4r d\u00e5ligt och obalanserat.<\/p>\n Harmonin i vita- och ros\u00e9viner k\u00e4nner man i balansen mellan syrlighet och alkohol f\u00f6r de torra vinerna. F\u00f6r de s\u00f6ta vinerna \u00e4r det balansen mella syra och s\u00f6tma som bed\u00f6ms. F\u00f6r r\u00f6dvinerna \u00e4r det balansen mellan syra, alkohol och tanninerna som bed\u00f6ms. En god balans i vinet framh\u00e4ver sedan vinets aromer.<\/p>\n Efter en f\u00f6rsta analys sv\u00e4ljs vinet. Provsmakaren koncentrerar sig d\u00e5 p\u00e5 att utv\u00e4rdera styrkan och uth\u00e5lligheten i aromerna. Man bed\u00f6mmer om vinet har en \u201dl\u00e5ng eftersmak\u201d. Ju fler aromer som finns i vinet, desto mer koncentrerat och saftigt \u00e4r det och desto mer kommer det att bre ut sig i munnen och stimulera smakl\u00f6karna. Med andra ord, ju \u201dl\u00e4ngre\u201d vinet \u00e4r i smaken, desto b\u00e4ttre \u00e4r det.<\/p>\n Provsmakningen inneb\u00e4r att man utv\u00e4rderar kvaliteten p\u00e5 ett vin och bed\u00f6mmer om det \u00e4r ett stiligt, mediokert eller ett rent av d\u00e5ligt vin. Om ursprunget \u00e4r angivet s\u00e5 s\u00f6ker man ocks\u00e5 att ta reda p\u00e5 om vinet \u00e4r representativt f\u00f6r sin region.<\/p>\n Om man vill, s\u00e5 kan man g\u00f6ra provsmakningen till en lek mellan deltagarna. Man kan t.ex. servera viner gjorda p\u00e5 olika druvsorter som man sedan ska f\u00f6rs\u00f6ka lista fram. Man kan ocks\u00e5 provsmaka viner fr\u00e5n olika l\u00e4nder och om man blir riktigt duktig s\u00e5 kan man begr\u00e4nsa urvalet till olika regioner eller till och med till olika appellationer. Vad som \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rt att testa \u00e4r att prova ett r\u00f6tt, ett vitt och ett ros\u00e9vin som h\u00e4lls upp i svarta vinglas.<\/p>\n Det finns s\u00e5dana vinprovarvinglas att k\u00f6pa, men om man inte har n\u00e5gra s\u00e5dana glas kan man ist\u00e4llet anv\u00e4nda sig av en bindel f\u00f6r \u00f6gonen p\u00e5 den som provar. Det viktigaste \u00e4r att den som provsmakar inte ser vinet utan bara bed\u00f6mmer det utifr\u00e5n lukt och smak. Du kommer ganska s\u00e4kert att bli f\u00f6rbluffad av att se hur f\u00e5 personer som verkligen klarar av att finna skillnaden vilket \u00e4r ett utm\u00e4rkt bevis f\u00f6r att provsmakning faktiskt \u00e4r betydligt mer omfattande \u00e4n att bara dricka!<\/p>\n <\/p>\n Hur kommer man d\u00e5 ig\u00e5ng med provsmakningen? Det finns faktiskt speciella kits med sm\u00e5flaskor som s\u00e4ljs f\u00f6r att l\u00e4ra sig att k\u00e4nna igen aromer och f\u00f6r att l\u00e4ra sig att strukturera luktsinnet. Man kan t.ex. bjuda hem v\u00e4nner och anordna tr\u00e4ningar d\u00e4r man f\u00f6rst anv\u00e4nder sig av ett aromkit, man kanske t.o.m. kan anorda en liten t\u00e4vling. Sedan provsmakar man riktiga viner.<\/p>\n T\u00e4nk p\u00e5, att efter varje nytt prov, stoppa n\u00e4san i armvecket och sakta bl\u00e5s\u00a0ut luften genom n\u00e4san i skjort- eller tr\u00f6j\u00e4rmen. Det \u00e4r det b\u00e4sta s\u00e4ttet f\u00f6r att \u201dnollst\u00e4lla\u2019 eller \u201dneutralisera\u201d n\u00e4san eftersom du p\u00e5 s\u00e5 vis bl\u00e5ser ut de aromer fr\u00e5n det tidigare prov som finns kvar i n\u00e4san. Profesionnella testare g\u00f6r s\u00e5 b\u00e5de inom vin- och parfymbranschen.<\/p>\n Man l\u00e4r sig mycket genom att j\u00e4mf\u00f6ra olika smaker. Man kan t.ex. b\u00f6rja med att prova viner som \u00e4r v\u00e4ldigt olika som t.ex. en vit Chardonnay fr\u00e5n Bourgogne och en Sancerre (Sauvignon-druvor). Bland de r\u00f6da kan man prova ett Bourgognevin (Pinot noir-druvor), mot ett Bordeauxvin (Cabernet sauvignon och Merlot).<\/p>\n \u00c4ven nyb\u00f6rjaren kommer att m\u00e4rka att Bourgognevinet \u00e4r l\u00e4ttare, att det lutar mer mot den “fruktiga” och “r\u00f6da b\u00e4r” aromskalan, medan Bordeauxvinet \u00e4r kraftigare, kryddigare med starkare inslag av tanniner.<\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r man g\u00f6r en komplett provsmakning av ett vin, inneb\u00e4r det inte bara att man smakar p\u00e5 vinet,\u00a0utan att man ocks\u00e5 unders\u00f6ker alla best\u00e5ndsdelar f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapa sig ett helhetsintryck. Det kan k\u00e4nnas lite v\u00e4l vetenskapligt att g\u00e5 tillv\u00e4ga p\u00e5 det viset med tanke p\u00e5 att vin framf\u00f6r allt \u00e4r en trivseldryck […]<\/p>\n","protected":false},"author":1746,"featured_media":0,"parent":68059,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":""},"class_list":["post-68077","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\n\n\n
\n <\/td>\n Nyansen p\u00e5 f\u00e4rgen<\/td>\n Styrkan i f\u00e4rgen<\/td>\n Klarheten i f\u00e4rgen<\/td>\n<\/tr>\n \n Vitt<\/td>\n ljusgult, h\u00f6f\u00e4rgat, guld, b\u00e4rnsten<\/td>\n L\u00e4tt
\nStarkt
\nIntensivt
\nM\u00f6rkt
\nDjupt<\/td>\nGrumligt
\nOklart
\nViss f\u00e4llning
\nKristallklart<\/td>\n<\/tr>\n\n Ros\u00e9<\/td>\n nypon, lax, ros, hallon, granat\u00e4pple<\/td>\n<\/tr>\n \n R\u00f6tt<\/td>\n rubin, k\u00f6rsb\u00e4r, pion, purpelr\u00f6d, granatr\u00f6d, violette<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n ![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4840.vin_parfum.jpg\")
Det hela \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis en lek d\u00e4r det g\u00e4ller att strukturera upp vinets komplexa aromer och att associera dem med v\u00e4lk\u00e4nda dofter som man kan s\u00e4tta ord p\u00e5. Inom oenologin\u00a0klassifieras dessa dofter i olika familjer efter en viss logik. De vanligaste familjerna \u00e4r :<\/p>\n
\n– Fruktiga dofter
\n– Gr\u00f6na och vegetabiliska dofter
\n– Kryddiga dofter
\n– Balsamiska dofter (k\u00e5da, vanilj och r\u00f6kelse)
\n– Animaliska dofter
\n– Eldiga dofter
\n– Mineraliska dofter
\n– Mj\u00f6lkiga dofter
\n– Bakverksdofter<\/p>\n\n\n
\n SAMMANFATTNING AV AROMER<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n Blommig<\/td>\n Vita blommor (hagtorn, jasmin, acacia), lind, viol, iris, pion, ros<\/td>\n<\/tr>\n \n Fruktig<\/td>\n R\u00f6da b\u00e4r(k\u00f6rb\u00e4r, jordgubbar, hallon, r\u00f6da vinb\u00e4r), svarta b\u00e4r (svarta vinb\u00e4r, bj\u00f6rnb\u00e4r, bl\u00e5b\u00e4r), gula frukter (persika, aprikos), vita frukter (\u00e4pple, p\u00e4ron, vit persika), exotiska frukter (passionsfrukt, mango, ananas, litchi), citrusfrukter (citron, grapefrukt, apelsin, mandarin)<\/td>\n<\/tr>\n \n Gr\u00f6n, vegetabilisk<\/td>\n Gr\u00e4s, ormbunke, mossa, undervegetation, svamp, hummus, buskvegetation<\/td>\n<\/tr>\n \n Kryddig<\/td>\n Peppar, ingef\u00e4ra, kanel, vanilj, kryddnejlika<\/td>\n<\/tr>\n \n Balsamisk<\/td>\n k\u00e5da, tall, terpentin, sandeltr\u00e4<\/td>\n<\/tr>\n \n Animalisk<\/td>\n K\u00f6tt, vilt, musk, p\u00e4ls, skinn<\/td>\n<\/tr>\n \n Eldig<\/td>\n Br\u00e4nt, r\u00f6k, grillat, toastat, rostat (kaffe, kakao), karamell(sm\u00e4lt socker), tobak, torrt h\u00f6<\/td>\n<\/tr>\n \n Mineral<\/td>\n Flintsten, grafit, olja, jod<\/td>\n<\/tr>\n \n Bakverk<\/td>\n vetebulle, honung, lakrits<\/td>\n<\/tr>\n \n Mj\u00f6lkig<\/td>\n F\u00e4rskt sm\u00f6r, gr\u00e4dde<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n ![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4841.vin_degustation2.jpg\")
Att k\u00e4nna igen ett vin :<\/strong><\/p>\n\n\n
\n Syrahalten<\/td>\n<\/tr>\n \n F\u00f6r<\/strong> lite<\/strong><\/td>\n Tillr\u00e4ckligt<\/strong><\/td>\n F\u00f6r mycket<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n Platt, tunnt<\/td>\n Mjukt<\/td>\n Fr\u00e4scht, friskt<\/td>\n Uppstimmat<\/td>\n Gr\u00f6nt, stickigt, aggressivt<\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n S\u00f6tman<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n Ingen<\/strong><\/td>\n Tillr\u00e4ckligt<\/strong><\/td>\n F\u00f6r mycket<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n Torrt<\/td>\n Mjukt, f\u00f6ljsamt<\/td>\n Fylligt<\/td>\n Likor\u00f6st<\/td>\n Sirapsaktigt, tungt<\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n Alkoholstyrkan<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n F\u00f6r lite<\/strong><\/td>\n Tillr\u00e4ckligt<\/strong><\/td>\n F\u00f6r mycket<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n Svagt, tunnt<\/td>\n L\u00e4tt<\/td>\n Gener\u00f6st<\/td>\n Kraftigt,
\nVarmt<\/td>\nAlkoholstarkt
\nBr\u00e4nnande<\/td>\n<\/tr>\n\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n Tanninhalten<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n Ingen<\/strong><\/td>\n Balanserad<\/strong><\/td>\n F\u00f6r m\u00e4rkbar<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n \n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n \n L\u00e4ttdrucket<\/td>\n Sidenlent,
\nj\u00e4mnt<\/td>\nStrukturerat,
\nv\u00e4lkonstruerat<\/td>\nRobust,
\nTanninstarkt,
\nMaskulint<\/td>\nRustikt, kantigt, grovt, beskt, str\u00e4vt, h\u00e5rt,<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n ![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4842.vin_degustation3.jpg\")
<\/p>\n