2. Alkoholhalt :<\/strong> en viktig beteckning inte minst f\u00f6r att beskriva vinets karakt\u00e4r. Under 11% anser man att det \u00e4r ett l\u00e4ttvin och \u00f6ver 13% \u00e4r det ett kraftigt vin. D\u00e4remellan ligger den genomsnittliga alkoholstyrkan. P\u00e5 senare \u00e5r blir det alltmer vanligt med viner som n\u00e5r \u00e4nda upp till 13-15% alkoholstyrka.<\/p>\n Dels \u00e4r det klimatet som \u00e4ndrats m\u00e4rkbart och som gjort att den starka sommarsolen ger druvor med h\u00f6g sockerhalt som sedan omvandlas till viner med h\u00f6g alkoholhalt. Men d\u00e4ri ligger inte hela sanningen, smaktrenden har de senaste 10-15 \u00e5ren g\u00e5tt i riktning mot kraftigare och mer alkoholhaltiga viner, ibland kallade “bombviner”. Det stigande intresset f\u00f6r Chateau-neuf-du-pape, hela Rh\u00f4nedalen och Amarone i Italien \u00e4r bevis p\u00e5 detta.<\/p>\n 3. Vinkategorin :<\/strong> beskriver vilken kategori som vinet tillh\u00f6r enligt lag (se Hur identifierar man ett vin). Det handlar om “Vin de France”, “IGP” (indication g\u00e9ographique proteg\u00e9e) eller AOP (appelation d\u2019origine prot\u00e9g\u00e9e). De 2 senare kategorierna beskriver ocks\u00e5 var vinet kommer ifr\u00e5n rent geografiskt.<\/p>\n 4.<\/strong> Ansvarig buteljerare : <\/strong>namn och adress p\u00e5 den som enligt lag \u00e4r ansvarig f\u00f6r vinet f\u00f6r eventuella reklamationer.<\/p>\n 5. Sanit\u00e4ra f\u00f6reskrifter :<\/strong> EU-lagstiftningen kr\u00e4ver att f\u00f6rekomst av sulfiter som \u00f6verstiger 10mg\/L av SO2, ska markeras med \u201dInneh\u00e5ller sulfiter\u201d. Sulfiter tills\u00e4tts fr\u00e4mst f\u00f6r att d\u00f6da bakterier och f\u00f6r att garantera en bra lagring av vinet. Fransk lagstiftning kr\u00e4ver ocks\u00e5 att man markerar en varningssymbol riktade \u00e5t gravida kvinnor.<\/p>\n 1.<\/strong> Varum\u00e4rket eller namnet p\u00e5 ving\u00e5rden<\/strong><\/p>\n 2. \u00c5rg\u00e5ngen :<\/strong> \u00e4r inte obligatorisk men \u00e4r mycket anv\u00e4ndbar f\u00f6r att veta n\u00e4r vinet kan drickas och f\u00f6r att utv\u00e4rdera lagringspotentialen n\u00e4r man k\u00f6per vinet. F\u00f6r den vinkunnige \u00e4r \u00e5rg\u00e5ngen dessutom viktig f\u00f6r att best\u00e4mma kvaliteten p\u00e5 vinet. Idag har vi inte l\u00e4ngre n\u00e5gra riktigt d\u00e5liga \u00e5rg\u00e5ngar. Men det finns\u00a0de\u00a0som, beroende p\u00e5 region, anses b\u00e4ttre \u00e4n andra och\u00a0vars viner\u00a0har h\u00f6gre lagringspotential.<\/p>\n 3. Druvsort :<\/strong> det \u00e4r fullt lagligt att p\u00e5 etiketten markera druvsorten p\u00e5 viner tillh\u00f6rande kategorierna IGP och AOP. EU har p\u00e5 senare tid ocks\u00e5 till\u00e5tit att markera namnet p\u00e5 druvsorten \u00e4ven om vinet gjorts \u00e4nda upp till 15% av en annan druvsort \u00e4n den som n\u00e4mns p\u00e5 etiketten. Det f\u00e5r f\u00f6rsvaras med att man velat harmonisera lagstiftningen med den som g\u00e4ller i m\u00e5nga l\u00e4nder utanf\u00f6r EU.<\/p>\n 4.<\/strong> Tappats p\u00e5 flaska p\u00e5 egendomen \u201dMise en bouteille \u00e0 la propri\u00e9t\u00e9\u201d :<\/strong> det\u00a0anses vara en st\u00e4mpel eller f\u00f6rs\u00e4kring om h\u00f6g kvalitet. Vid sidan av ving\u00e5rdarna har kooperativen r\u00e4ttigheten att som f\u00f6rl\u00e4ngning av ving\u00e5rdarna anv\u00e4nda denna markering. Vad g\u00e4ller Champagne finns det 3 olika markeringar :<\/p>\n RM<\/strong> : “recoltant manipulant”, g\u00e4ller n\u00e4r vinodlare sj\u00e4lv tappar vinet p\u00e5 flaska <\/p>\n 5. Klassifiering :<\/strong> i vissa regioner finns det lokala klassifieringar. Till exempel f\u00f6r Bordeauxviner (M\u00e9doc, Graves, Saint-Emilion, Sauternes) \u00e4r det ving\u00e5rdarna\/slotten som klassifierats. I Bourgogne \u00e5 andra sidan \u00e4r det jordm\u00e5nen som best\u00e4mmer klassifieringen. “Premier cru” och “Grand cru” best\u00e4ms utifr\u00e5n\u00a0plats d\u00e4r vindruvorna odlats. Skillnaden kan vara enorm b\u00e5de i smak och pris mellan viner som odlats p\u00e5 bara ett par kilometers avst\u00e5nd fr\u00e5n varandra. \u00c4ven Alsace har sina “Grand crus” och likas\u00e5 Champagne har “Premiers” och “Grands crus”.<\/p>\n 6. Bio :<\/strong> denna symbol betecknar viner som driver ett biologiskt jordbruk. Denna klassifiering kan f\u00e5s genom att man godk\u00e4nns av ett certifieringsorgan. Det ska dock till\u00e4ggas att m\u00e5nga av de mest prestigi\u00f6sa ving\u00e5rdarna driver ett biologiskt jordbruk utan att f\u00f6r den sakens skull markera det. Anledningen \u00e4r att man vill, om det n\u00e5got \u00e5r skulle finnas mycket skadeinsekter, kunna anv\u00e4nda sig av starkare medel \u00e4n de som till\u00e5ts av biocertifikat.<\/p>\n 7. Typ av vin :<\/strong> vissa noteringar p\u00e5 etiketten har f\u00f6r avsikt att ge information om vilken typ av vin det g\u00e4ller eller om dess framst\u00e4llning. Till exempel \u201dVendanges tardives\u201d i Alsace f\u00f6r s\u00f6ta viner som gjorts p\u00e5 druvor som sk\u00f6rdats sent. \u201dVin jaune\u201d eller \u201dVin de paille\u201d i Jura. \u201dM\u00e9thode traditionnelle\u201d f\u00f6r mousserande vin som gjorts genom att kolsyran skapats naturligt genom en andra fermentation. \u201dExtra-sec, sec, brut, demi-sec\u201d p\u00e5 champagne beskriver smaken fr\u00e5n den torraste till den s\u00f6taste.<\/p>\n Det finns ocks\u00e5 markeringar s\u00e5som \u201dElev\u00e9 en fut de ch\u00eane\u201d som betyder att vinet lagrats p\u00e5 ekfat, \u201dabscence de filtration\u201d som betyder att vinet inte filtrerats samt \u201dabsence de soufre\u201d som betyder att ingen sulfat tillf\u00f6rts vinet. Dessa sistn\u00e4mnda noteringarna \u00e4r inte lagstiftade och det finns d\u00e4rf\u00f6r o\u00e4ndligt m\u00e5nga varianter som ofta beror p\u00e5 lokal tradition och hur vin tillverkats fr\u00e5n en region till en annan.<\/p>\n 8. Cuv\u00e9e :<\/strong> man kan ibland finna namn p\u00e5\u00a0etiketter som inte har med det obligatoriska namnet p\u00e5\u00a0ving\u00e5rden att g\u00f6ra, inte heller med en geografisk plats. \u201dCuv\u00e9e prestige\u201d, \u201dVieilles vignes\u201d eller namnet p\u00e5 en av vinodlarnas barn f\u00f6rekommer ofta. Det \u00e4r d\u00e5 fr\u00e5gan om en speciell variant som vinodlaren vill s\u00e4rutm\u00e4rka p\u00e5 grund av en speciell produktionsteknik eller lagringsteknik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ibland kan det vara ganska sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 allt som st\u00e5r skrivs p\u00e5 en vanlig vinetikett och faktiskt \u00e4r det heller inte s\u00e5 ofta man intresserar sig i detalj f\u00f6r vad som st\u00e5r skrivet n\u00e4r man k\u00f6per sitt vin. Namnet, -ursprungslandet, -regionen och kanske \u00e5rg\u00e5ngen brukar vara den information som de flesta begr\u00e4nsar sig till […]<\/p>\n","protected":false},"author":1746,"featured_media":0,"parent":68059,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":""},"class_list":["post-68065","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\n![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4833.vin_debouche.jpg\")
<\/p>\nDen fakultativa informationen :<\/h3>\n
\nNM<\/strong> : “n\u00e9gociant manipulant”, g\u00e4ller n\u00e4r vinet tappas av n\u00e5gon som k\u00f6pt vinet, men som inte har odlat det.
\nCM<\/strong> : “cooperative de manipulation”, g\u00e4ller n\u00e4r ett kooperativ tappat vinet p\u00e5 flaska.<\/p>\n![](\"https:\/\/www.ivinio.com\/wp-content\/uploads\/modules\/file\/pictures\/4834.stock_vin.jpg\")
<\/p>\n