Bourgogne konkurrerar ofta med Bordeaux om titeln som den mest prestigefyllda vinregionen i Frankrike. Det är en geografiskt stor region som från norr innefattar de vita Chablis-vinerna. Söder om staden Dijon finner vi sedan de exklusiva och världskända Côtes-de-Nuitsvinerna där Domaine Romanée-Conti gjort sig känt som världens mest exklusiva och framför allt dyraste vin. Vi fortsätter söderut över Côtes de Beaune och Côtes Chalonnaise. Längst i syd på gränsen till Beaujolais finner vi Macon som främst gjort sig känt för sina underbara vita Chardonnayviner. Mycket generellt, kan vi säga att man i den norra delen av distriktet, från och med staden Dijon har specialiserat sig på rött vin. Ju längre söderut man sedan åker , desto mer tillverkas det vita viner, speciellt när man har passerat Côtes de Beaune och når ner till Côtes Chalonnaise och Mâcon. Man kan också säga att de röda kraftiga vinerna i norr blir lättare och fruktigare ju mer söderut man åker. Totalt täcker Bourgognedistriktet 38.000 ha med vinodlingar.

Det är alltså ett stort vindistrikt till ytan, men vad som framför allt kännetecknar Bourgogne är att vingårdarna är uppdelade i väldigt små ägor. Denna uppdelning kan ibland framstå som rena mosaiken när ägor som gått i arv under årens lopp gjort att en till synes sammangående vinodling blivit uppdelad på flera olika vinodlare. Smakvariationen är stor på viner från Bourgogne och detta trots att merparten av produktionen bara använder 4 olika druvsorter. Pinot noir och gamay till de röda vinerna och sedan Chardonnay och Aligoté till de vita. Egentligen kan man begränsa dessa 4 druvsorter till bara 2, då Gamay framför allt används i de lätta och fruktiga vinerna i Beaujolais. Aligoté är också på tillbakamarch då druvan i sig har hög syra och inte alls är lika aromatisk som Chardonnay. Aligotéviner används främst till att göra Kir. Kir var borgmästare i Dijon och apéritifen där svartvinbärslikör blandas med vitt Aligotévin har blivit uppkallat efter just honom. Vill man göra en riktig Kir ska man alltså använda sig av Aligotévin. Pinot noir och Chardonnay som gjort succé runt om i världen har sina ursprung just i Bourgogne där man odlat dessa druvor sedan mer än 2000 år tillbaka. Om nyodlingar av druvsorterna Cabernet Sauvignon och Merlotdruvor runt om i världen har gjort det möjligt att kopiera smaken av Bordeauxviner med ett relativt gott resultat, så har Pinot noirvinerna från Bourgogne däremot aldrig kunnat imiteras helt och hållet. Anledningen är säkerligen den speciella jordmånen som spelar in i smaken på druvorna. Dessutom är Bourgogneviner i regel gjorda på en, eller högts två druvsorter vilket gör det svårare att “experimentera” med smaken efter skörd. I Bourgogne dricker man vin gjort på förjäst druvsaft, inget annat som någon sa.

Bourgognefantaster uppskattar därför finessen och subtiliteten inte minst i rödvinerna. Jämfört med Bordeaux tar jäsningsprocessen bara halva tiden (10 dagar) vilket gör att druvskalen och kärnorna avsöndrar mindre halter av tanniner. Pinot noir är dessutom en lättare och fruktigare druva än Cabernet sauvignondruvan i Bordeaux.

Hur gör man då för att förstå klassifieringen av Bourgogneviner? Vid en första anblick kan det verka lika komplext som att förstå Bordeaux. Bourgogne producerar t. ex. 10 gånger mindre vin än Bordeaux, men har dubbelt så många appellationer. I själva verket är klassifieringen i Bourgogne ganska enkel att förstå, speciellt om man känner till namnen på byarna i distriktet. Det finns 6 kategorier för Bourgogneviner. Dessa är sedan indelade i 4 olika nivåer. Vi börjar med de 6 olika kategorierna :

  1. Bourgogne : Detta är appellationen för alla viner som producerats i Bourgogne med Pinot noirdruvor för rött vin (bara i l’Yonne använder man Cesar och Tressotdruvor) och Chardonnaydruvor för vitt vin.
  2. Bourgogne Aligoté : Detta är viner som tillverkats av aligotédruvan. Upp till 12% kan blandas med Chardonnay.
  3. Bourgogne Passetoutgrains : Röda eller roséviner som framställts genom blandning av Pinot noir och Gamaydruvor. Vinet måste innehålla minst 1/3 Pinot noir. Detta är ofta lätta och fruktiga viner.
  4. Bourgogne ordinaire och Bourgogne grand ordinaire : Röda, vita eller roséviner som framställts med Pinot noir och Gamay för rödvinerna och Chardonnay eller Aligoté till de vita (Pinot blanc och Melon de Bourgogne används också i mindre utsträckning). I viner från L’Yonne är det något annorlunda då man använder Tressot och César till sina rödviner och Sacy till vitvinerna.
  5. Bourgogne mousseux : Vilken typ som helst av mousserande vin, rött, vitt eller rosé.
  6. Crémant de Bourgogne : detta är Bourgognes motsvarighet till Champagne. Det är i regel Chardonnayvin som man gjort mousserande genom att låta vinet jäsa en andra omgång. Det är vad som kallas den klassiska och naturliga metoden. Man kan säga att användningen av Chardonnaydruvor och de geografiska närheten till Champagne gör Crémant de Bourgogne till det mousserande vin som mest liknar den riktiga Champagnen. Dessutom är en Crémant ofta betydligt mer attraktiv i pris .

Efter att ha beskrivit kategorierna är det viktigt att sedan förstå de 4 olika nivåerna i klassifieringen. Egentligen kan man beskriva klassifieringen som en geografisk kategorisering där man utgår från ett större geografiskt område för att sedan begränsa sig till ett mindre och mer specifikt och exklusivt område :

  1. Den regionala nivån : detta är den mest generella nivån som står för 55% av den totala produktionen av vin. Vi finner här de ovan nämnda Bourgogne, Bourgogne-grand-ordinaire, Bourgogne Passe-tout-grains, Bourgogne-Aligoté, Bourgogne Mousseux och Crémant de Bourgogne.
  2. Kommunalnivån : på denna nivån finner vi alla viner som har namnet på byn det kommer ifrån. (Ex. Gevrey-Chambertin, Volnay, Pommard osv…). Denna nivån motsvarar 34% av produktionen i Bourgogne.
  3. Premier cru : vi har nu kommit upp till en nivå som endast motsvarar 10% av produktionen. Vad som är skillnaden från den mer generella kommunalnivån är att en « Premier cru » inte bara kommer från en speciell by, utan från ett speciellt åkerparti i byn som kallas ett « klimat ». Det är partier av vinodlingarna som är bättre exponerade mot solen och som har bättre förutsättningar att skapa ett bra vin. Dessa olika klimat ges specifika namn som utöver namnet på byn, ofta står skrivna på flaskettiketten.
  4. Grand cru : vi har nu nått till toppnivån. Bland dessa viner spelar bynamnet inte längre någon roll, därför att "klimatet" eller åkerdelsnamnet i sig är så känt att det också blir namnet på själva vinet Några exempel är Montrachet, Corton, Chambertin och Clos de Vougeot. Endast 1,5% av produktionen i Bourgogne tillhör denna kategorin och den ska delas upp på törstiga kunder runt om i hela världen. Det är det som gör att priserna för vinerna i denna kategorin ofta överstiger all logik.